lördag 31 januari 2015

En ensam eftermiddag

En oro, en känsla och en överanalyserande tanke. Ett ryckigt förhållande mellan att bry sig så jävla mycket men samtidigt inte bry sig ett skit. En blandning av passionerad kärlek och svart hat. Jag hatar er så jävla mycket, men jag älskar dig, och dig.. och dig. 

Inge mer skit nu. Tänker hålla mig borta från allt som skadar mig. Som gör mig till den människan jag inte vill vara. Den människan som ger mig ångest när jag kollar mig själv i spegeln. Jag tänker avvisa de människor som inte förtjänar att vara i mitt liv, jag tänker skratta åt de som försöker dra ner mig, jag tänker inte ens titta åt dem som jag hatar. Det är inte värt det. Inte ens lite, trots att det känns skönt just i stunden. 

Tänker hålla hårt om det som gör mig glad. Tänker värna om de människor som förgyller mitt liv. Uppskatta dem. Jag tänker fokusera på det som ger mig drivkraft. Jag tänker vara lycklig, för det är okej att vara det. Jag glömmer bort det där ibland, att jag förtjänar att må bra. Nej inte bra, för jag mår bra. Men bäst. Jag glömmer bort att jag förtjänar att må bäst. Jag glömmer också bort att det är jag som bestämmer över mitt mående, ingen annan. Spelar ingen roll vad någon säger, gör eller intalar mig. Det är upp till mig om jag tänker låta det påverka mig eller inte. Jag tänker inte låta något bita på mig nu. 
Inge mer skit.



Jag föredrar detta.



- Masquerade -





Tack för igår.

onsdag 28 januari 2015

Godnatt





En strandoutfit.  


28 januari 2015


Sista dagen... Jag är röd som en tomat. Öm i skinnet. Håret är ljusare. Fräknarna har letat sig fram. Väskan är lite tyngre. Plånboken lite lättare. Glädjen och motivationen är starkare - precis som det ska vara. Vi syns imorgon Sverige! 

Öppna dörrarna





Outfitbilder med en solnedgång i bakgrunden, kan det bli mer förutsägbart? Tror inte det. I alla fall. Igår var en bra kväll, nya vänner, drinkar och vattenpipa. Diskussionerna flödade och handlade om allt mellan tyska bilar till vilken som springer snabbast av en kamel och en häst. Kan då även informera er nyfikna läsare att kampen mellan hästen och kamelen är jämn,  men i nästan alla lägen vinner hästen, förutom i öknen då kamelen har bättre förutsättningar. Nog om det.

Att träffa nya människor från nya kulturer är något alldeles extra. Det är lätt att man kryper in i sin egen värld och tänker att man inte har något gemensamt med någon av alla dessa människor man är omgiven av. Men det är så fel. Vi alla har saker gemensamt, eller i alla fall saker som vi kan dela med oss av. Vi alla har en historia, en kunskap eller en erfarenhet som vi kan dela med oss av eller ta del av. 

Om du vågar öppna dörrarna för andra så kommer andra öppna sina dörrar för dig. Det kan handla om en 15 min pratstund medans du dricker ditt morgonkaffe eller det kan bli en vän för livet. Man vet aldrig vad nya dörrar har att erbjuda oss?

- Hilton Resort & Spa -





Låter bilderna tala för sig själva... 

VS SWIM 2015





lördag 24 januari 2015

Inte ens en hundradel.







Emiraten Dubai. Världens högsta byggnad. Världens största shopping mall. Världen största konstgjorda ö. Hörni, det finns en skidbana i shoppingcentret och man kan åka skridskor... i shoppingcentret.

 Vet inte ens hur jag med ord ska beskriva detta ställe. Jag har spenderat en hel dag i Dubai och inte ens sett en hundradel av alla saker som är sevärda. Jag tog mig inte ens runt Dubai Mall... Shopping må vara min specialitet men över 1.200 affärer på en dag är mycket till och med för mig. Hade gärna velat se utsikten från världens högsta byggnad men min höjdskräck och klaustrofobi hindrade mig från att ställa mig i en hiss 800 meter över marken. 

Sitter just nu i lobbyn med ömma fötter och huvudvärk och försöker bearbeta allt jag sett och allt jag inte sett. Försöker lugna mig med att Dubai står kvar och jag kommer ha chansen att se allt om jag vill. För jag är sån, jag vill se allt, göra allt och ta kort på allt. Jag vill besöka varenda centimeter för att känna att jag varit där. 
 För att kunna säga "Been there, done that". 

Men...

...Det enda jag egentligen kan komma fram till angående Dubai är: 
WOW. Det är ett overkligt ställe. Som en sagovärld.

Nu ska jag krypa ner och sova, och imorgon väntar en lång dag på stranden här i Ras al Khaimah.

måndag 19 januari 2015

x3





Train like an angel


Hade tänkt att jag skulle vila idag, men såg att Victoria's Secret släppt nya "Train like an angel" workouts så kunde inte låta bli att prova några av dem. De är snabba, effektiva och går alldeles utmärkt att utföra dem hemma i badrummet som jag gör. Ni hittar dem här.

Have fun!

Mamma 18 år.



Min vackra mamma. Visst ser jag likheten. Jag finns där på något sett. Men det är inte det som tilltalar mig. Det är något med bilden som väcker känslor hos mig. Jag ser mig själv fast någon helt annan. Jag ser en ung tonåring som går i genom allt som jag går i genom just nu. Jag ser någon som är precis som jag fast i en helt annan tidsanda. Annat mode. Andra normer. Andra vanor. Jag ser en rebell. Jag ser någon som då var ung, vild och galen. Jag önskar jag kunde skapa liv i bilden och träffa tjejen på bilden. Jag vill känna henne. Höra hur hennes röst låter. Se hur hennes permanenta hår rör sig när hon går. Jag vill se henne skratta. Vill veta vad hon tänker och vad hon känner.

Sen ser jag mig själv igen. Sen ser jag min mamma. 

Jag tänker le.


Ni vet när man verkligen inte ska bry sig. När man vet att det inte är värt att lägga ner energi på något. När man egentligen bara ska le och hålla huvudet högt. Ni vet när man verkligen försöker gör allt det där men misslyckas. Jag gjorde det idag. Jag blev arg och kunde inte låta bli att försöka få reda på sanningen. Vem hade sagt vad och vem talade sanning? Det spelade egentligen ingen roll, men jag kunde inte låta bli. Ångrade direkt att jag ens försökt. Insåg direkt att skitsnacket inte spelade någon roll. Det gör det aldrig. Nu menar inte jag skitsnack som i att dricka vin och prata med sina tjejkompisar. Jag menar riktigt skitsnack som i rykten, lögner och falska anklagelser. Jag menar de här idioterna som inte kan låta bli att förstöra och skapa konflikter mellan andra. De här idioterna som älskar att stå och se på dramat de själva skapat. 

Ännu en gång insåg jag att jag lagt ner onödig energi på saker som inte spelar någon roll. Jag lät de här idioterna påverka mig och dränka mig i negativ energi. Men min ilska och frustration gick snabbt över. Tack vare han. Han påminde mig om att skitsnack alltid kommer finnas. Man kommer aldrig kunna smita undan det. Men man kan alltid välja att inte bry sig. Han påminde mig om att det finns en anledning till varför folk snackar skit. Avundsjuka. Osäkerhet. För att jag står högre upp än dem. 
Han talade om för mig att jag är bättre än dem. Starkare än dem. Att de inte är värdiga min dyrbara tid. Att jag bara ska le och hålla huvudet högt. Han påminde mig om hur viktigt det är att vara säker i sig själv. Att inte sjunka till deras nivå. 

Så jag log och jag tänker fortsätta le. Jag tänker helt enkelt inte bry mig. 

Välkommen vecka fyra.

Hej på er. 
Ville bara dela med mig av min helg. Min egentligen fruktansvärt ointressanta helg. Har utsöndrat en massa endorfiner. Suttit på fik i flera timmar och pratat om allt hon och jag gått miste om. Spenderat tid med min mamma. Klivit upp tidigt och jobbat. Skrivit några sidor på min uppsats som sakta men säkert äntligen börjar bli klar. Utsöndrat lite mer endorfiner- eller med ett lite mer vardagligt ord: tränat. Avslutade helgen med en dejt med Anna. Fika, skitsnack och Taken 3. Taken 3 var en bra film. En sådan film då jag hela tiden satt som på nålar. Jag var på helspänn hela tiden och levde mig in. Den fick mig att känna något och den gav mig saker att reflektera över. Den var helt enkelt jävligt grym. 

Det blev inte roligare än så. Jag har haft en skön helg. Men har längtat till måndag. Eller inte specifikt måndag, men vardag. I morgon är den här, välkommen vecka fyra. 

fredag 16 januari 2015

Lässtund.



Med denna bok och klockan ställd på 06.00 säger godnatt och trevlig helg. 
Måndag vi ses snart.

Craving.


Vänner

... och helt plötsligt vaknar vi upp en morgon utan dem.

Vänner är bäst. Bättre än bäst. Vänner är allt. Jag har sagt det förr men tänker säga det igen. För det är viktigt, vi tar dem för givet. Vi drar och sliter i vänskapsbanden och förväntar oss att banden inte kommer gå itu till slut. Vi bråkar och sviker och tror att de alltid kommer finnas kvar. Vi skaffar pojkvän och glömmer bort dem och tror att de fortfarande står och väntar när vi känner oss ensamma. Vi tar för givet att våra vänner alltid står kvar och helt plötsligt vaknar vi upp en morgon utan dem...Då har vi helt plötsligt ingenting längre. Och tro mig, det gör ont. Så fruktansvärt ont.

 Känner ni igen er? Kan ni relatera? Vet ni hur det känns?

Ta vara på era vänner. Uppskatta dem. Nej. Avguda dem. Utan vänner är vi inget. 

Ps. Till alla mina dåtida, nutida och framtida vänner. Jag älskar er.




Nu är vi igång.


Hej på er, nu är vi igång. 
Armbanden förväntas komma om ca tre veckor men vi tar mer än gärna emot beställningar redan nu. De kostar 50 kr/st och alla pengar går till välgörenhetsorganisationen Hand in Hand som arbetar för att bekämpa fattigdomen genom företagande. 

"Med utbildning, träning och tillgång till mikrolån kan kvinnor starta små familjeföretag och på så sätt långsiktigt förbättra situationen för sig själva och sina familjer." - Hand in Hand.

Vill du bli nästa länk i vår kedja för förändring kan du läsa mer om vårat UF och hur du beställer armband på vår Facebook sida: ChainForChangeUF

onsdag 14 januari 2015

"Du är värd det"


Efter en lång skoldag. 
En färdig uppsats. 
Ett besked om ett A i slutbetyg. 
Ett hårt träningspass. 

Så tycker jag att jag förtjänar ett glas vin. 

Skriva ut.



Min blogg är ett pågående projekt. Den utvecklas och förändras  hela tiden. Jag menar, gå igenom arkivet och se skillnaden från hur min blogg såg ut för två år sedan och nu. Jag var en helt annan person, med andra känslor, tankar och värderingar. Bloggen var för mig då mest en ytlig sak. Den handlade om oväsentliga saker och outifts. Idag är den så mycket mer. Bloggen är för mig ett sätt att arbeta mina tankar, känslor och funderingar. Genom att skriva ut så vill jag även inspirera, beröra och påverka andra. Jag vill att andra ska kunna relatera. Jag vill sprida positiva budskap och förståelse mellan individer som känner likadant. 

Jag brukar få höra att personer som söker sig till bloggande och liknande är personer som ständigt söker uppmärksamhet och bekräftelse. Det låter i de flestas öron som en negativ sak, men jag väljer att se det från ett annat perspektiv. Självklart vill jag att andra ska läsa vad jag skriver, annars hade jag ju inte bloggat. Självklart vill jag att andra ska kunna relatera och ta åt sig av vad jag skriver, annars är det ju ingen mening att publicera något. Så är det ju. 

Jag får väldigt mycket bra respons från många läsare. Jag får även negativ respons ibland och jag vet att många pratar. I alla fall så vill jag tacka er- allihopa. Jag glömmer ofta bort att göra det, men jag uppskattar verkligen alla ni som klickar in här. Ni som kanske bara kollar på bilder. Ni som läser. Ni som kommenterar. Ni som ger respons. 
Tack till alla er. 

tisdag 13 januari 2015

När man lämnar skolan i skolan.

Såhär kan allas kvällar se ut. Nästan i alla fall. Jag bestämde mig för att jag ville att mitt rum och min säng ska vara en avslappnad plats. Jag bestämde mig för att jag vill kunna komma hem och inte känna en ständig stress hängandes över mig. Jag bestämde mig helt enkelt för att sluta ta med skolan hem. I alla fall inte mer än nödvändigt, och skolan är definitivt inte välkommen in i mitt rum längre. 

Jag sitter kvar i skolan tills kl 16.00 varje dag och pluggar. Spelar ingen roll om jag slutar klockan 09:00 eller 15:00, jag sitter kvar och får saker och ting gjort sedan går jag hem och är ledig. Kan erkänna att jag slarvade lite till en början men den här veckan har jag piskat mig själv och suttit kvar varje dag och har sedan gått hem och kunna gjort andra saker som att träna, blogga, läsa, sova, fikat eller umgåtts med familj och vänner. 

Så bara ett tips från coachen, ta inte med skolan hem varje dag. Lämna skolan i skolan. 

Godnatt.

22:37


"Vi alla föds som ett blankt papper. Vackert och utan några brister. Men även tomt. Titta på dig själv idag. Titta på alla dina bevis på att du levt. På att solen har skinit på dig. På att du vuxit och kanske ramlat några gånger. Titta på alla dina fräknar, blåmärken, celluliter, hudbristningar, ärr, födelsemärken och tatueringar och älska dem. Det är inga brister, det är bevis på att du levt. Det är de som gör dig till den du är. Det är de som gör dig vacker." -Izabella